Kungen av grankotten

Kom precis ut ur duschen och måste lätta på mitt bauden bauden hjärta...
Jag har alltid bott i ett hem med tillgång till ett badkar vilket har medfört att jag 9 gånger av 10 har föredragit
att bada istället för att duscha.. visserligen duschar man av sig innan man kliver ur badet men jag ser
det ändå som att bada...
Men för ett år sedan flyttade jag till denna barrack och här finns inte ett badkar, här finns ingenting...
Först trodde jag att livet skulle ta slut och jag var överlycklig när man fick åka hem till föräldrarna och lägga
mig i ett bad..
Men nu måste jag ändå säga att jag har vant mig, jag börjar förstå charmen med att välja duschen...
Vi kan ju lägga fram korten på bordet redan nu, jag är en duschsjungare... alltid musik på högsta volym vid
varje duschtillfälle och det är kanske det som förhöjer upplevelsen en smula..
Sen har Ali överdramatiserat duschbeteendet en smula efter att ha tittat på otaliga Holleywood filmer med åren.
Han påstår att man endast kan uppskatta duschandet om man gör vissa saker, så som i filmerna..
Man ska då alltså lägga armarna på väggen och luta sig fram samtidigt som man lyfter upp huvudet och
möter vattnet.. sen ska man då tydligen öppna munnen och typ "bara njuta" över hur avslappnande den
positionen är... jag vet inte, kan hålla med om att det är skönt att luta sig men det kittlar ju på läpparna om
man har munnen öppen...

Aja det helt onödiga som jag ville ha sagt var iaf att duscha inte är så illa, problemet är att när man väl har
klivit i så vill man inte ur..
Sen måste man hålla på och vrida och vända på sig hela tiden för att hela kroppen ska få behålla den varma
temperaturen som vattnet bär med sig... sen är det pisskallt när man drar tillbaka draperiet och det vet
man mer än väl om, vilket brukar resultera att man står i duschen tills man ser ut att vara 80 år gammal...

En halv bok om sin egna duschupplevelse.. inte illa... och mycket tragiskt...